Sevärdheter med GPS-koordinater

Informationstavlor

Efter stigen finns ett antal tavlor uppsatta där man kan lära sig  om en del djur och växter i området (lärorikt för både barn och vuxna).  Det finns även skyltar med historisk information uppsatta i området.

Historiska platser

Lundmarks båtbyggeri

Lundmarks Båtbyggeri och Ostviks mekaniska
1932 startade bröderna Mauritz och Eskil Lundmark båtbyggeri i Östanbäck.
Man byggde ett hus, 6 * 11 meter,
vid bäcken cirka 300 meter nedströms sågdammen.
Man tillverkade roddbåtar och motorbåtar i trä.

1936 Byggde man ut lokalen med ytterligare 6 * 11 meter.
Under krigsåren, 1939-1945, byggde man även mindre segelbåtar.
Då hade en yngre bror, Arne, kommit med i rörelsen.

1945 var det dags för den tredje utbyggnaden nu med 8 * 20 meter.
Man började även bygga båtar av järnplåt.
Det var båtar som användes i timmerflottningen,
men även större segelbåtar av typen ”Bottenshavskryssare”.
Vid mitten av 1950-talet provade man på att även använda plast för att bygga båtar.

1959 brann båtbyggeriet ned till grunden,
1960-61 byggdes en ny byggnad cirka 150 meter närmare sågdammen.
Där fortsatte båtbyggandet och upphörde helt 1975.

Då tog bröderna Mats, Rune och Kjell Marklund över lokalerna och drev
”Ostviks Mekaniska”. Den verksamheten upphörde 1991 då huset och rörelsen såldes.
Nu ägs lokalen av Sven-Erik Brännström, Ostvik.

GPS-koordinater för infotavla: X =7 206 765, Y =1 749 402

 

Östanbäcks såg

På en karta från 1744 kan man se att det redan då fanns en  ”Sågqvarn” i Storbäcken. Den var ungefär där sågen nu finns. Skillnaden är att havet/fjärden då gick mycket längre upp  mot Östanbäcks by. På samma karta ser man också att det är  markerat ”Qvarn” alldeles uppströms Persbacken. Strax nedströms E4:an finns på gamla kartor (1770-1) även  markerat ”Ostvikssågen” och ”Fråstkågekvarnen”. År 1822 träffade Östanbäcks Byamän en överenskommelse  ”för sågbyggandet, driften och rörelsen av oss vid vår  previligerade enramiga sågqvarn.”

 

 

Samma år skrev byggnadskontrakt med byggmästaren  N. Lundström i Åbyn. Sågverksrörelsen omnämns i  vissa dokument som ”Östanforse sågverk”.  Sågbyggnaden var ungefär vid nuvarande sågplats,  men alldeles vid bäcken eftersom sågen  då förstås var vattendriven.

 

 

1951 inköptes ett nytt sågverk och ett nytt såghus  uppfördes på nuvarande sågplats. 1962 såldes det gamla såghuset med hyvel,  spånhyvel och såg. Huset revs och forslades bort.

 

 

 

 

GPS-koordinater för infotavla: X =7 206 842, Y =1 749 409

 

 

Ostviks kvarn & kvarndammen

På en karta från 1744 kan man se att det redan då fanns en  ”Sågqvarn” i Storbäcken. Då bör det även ha funnits en damm. Av dokument från 1819 framgår att Ostviks och Östanbäcks  byamän då träffade överenskommelse om att överta och gemensamt äga ”Storqvarn” vilket innebar damm, kvarnhus och turbinränna.

 

 

År 1820 bestämde de båda byarnas byamän att det skulle byggas  en ny damm, en kvarn för vardera byn och en sågbyggnad. Dammen skulle byggas nedanför det gamla kvarnhuset. Kvarnen/kvarnarna skulle byggas på den västra sidan  av Storbäcken och sågen på den östra sidan.

 

 

Torsten Asplund var den näst sista mjölnaren. Han var en känd ”profil” i byarna.  Sista mjölnaren hette Göran Andersson.   Kvarnen andvändes som kvarn fram till 1992-talet då Skellefteåortens Fröodlingsföreningen  köpte och övertog byggnaden och tomten.

 

 

Soldattorp

Vad vi kan förstå så var den sista i byn boende indelte  soldaten Nils Amandus Lundgren. Han tjänstegjorde under nummer 113 Bäckman i Ostvik. Hans bodde i det ödehus som  Britta Hällberg äger idag. Han var född 1874 blev soldat 1892  och blev 1896 överförd till Byske kompani. Hans brorsson  Sven-Olof Lundgren borde kunna berätta lite om honom.   Indelningsverket upphörde visserligen 1901 men soldaterna  fick fortsätta sin tjänstgöring i den nya härordningen  eftersom de flesta hade en konstitutorial tjänst.

 

 

Från Dalarna och norrut verkar försvaret ha varit  ostruktureratfram till 1649 då ett första försök  till indelningsverk infördes.  Fastställande dröjde till 1695. Roteringsbönderna verkar ha  varit 3 till antalet, eftersom Östanbäck ursprugligt hade 15  hemman kan man tycka att fem roten skulle vara grunden.  Fyra soldatroten går ju att fastställa emedan nummer  106 Storfelt verkar ha växlat mellan Ostvik & Östanbäck.  Den mest kände soldaten i Östanbäcks historia torde vara  Peher Olofsson född 1555 på Östanbäck 15 (Henners hemmanet)  Han började som trumslagare vid Christoffer Nilssons fänika  från Västerbotten 1575. Löjtnant 1580 vid Pehr Hårds fänika  från Västerbotten. Hövitsman för samma fänika 1582-1601.  Överste för Norrlands knektar i Pernau i Livland 1602.

 

 

För att bli befordrad till Överste krävdes att man var  av adlig börd. Detta ordnades så att han fick en  personlig riddarsköldmed en bepansrad arm, det kallades  sköldknekt, adelsskapet var inte ärftligt. Han kallades  då Överste Pehr Olofsson till Bergsholmen. Om hans  bravader finns en del att läsa.  Han var även riksdagsman, han ägde egna skepp. Han var gift  med Margareta Königsdotter från Baggeböle. /Hennes bror  var ärkebiskopen Petrus Kenicius). Två av deras söner blev  borgmästare i Findland, övriga blev präster.  Paret bosatte sig slutligen på Bergholmen, skatten  enbart på Bergsholmen var 14 tunnor, alltså nära två  skattehemmantal. Han ägde laxfisket i Bomansforsen samt  en rad hemman runt Bergsholmen.

 

soldater

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.